jag är inget stort fan av avslut. man skulle nog kunna dra det så långt, att säga att jag faktiskt hatar avslut. i fredags på jobbet var det tack och adjö till H och även till fantastiska praktikant-A. det är så tråkigt och sorgligt när folk slutar, usch och blä. och så insåg jag även i fredags att det ju snart är min tur! det känns helt konstigt och overkligt och väldigt mycket JAGVILLINTE också. lika mycket som alla de där positiva känslorna till att börja något nytt är där, finns också känslorna som säger att jag vill inte sluta!
så jag insåg väl att det bara finns en sak att göra: att inte komma på min sista dag. för jag kommer inte klara av det. sådetså.
jodå, det gör man :) tror du ångrar dig om du inte kommer sista dagen? det är sorgligt, men det väntar som du säger en massa roligt och positivt.
jag vet ju att jag måste :) men fyyya vad jobbigt. kommer grina som fan! men får fokusera på det nya kapitlet istället :)